Relationer förlänger livet
Goda relationer är viktiga för vår lycka och hälsa. Man kan se relationer som buljongtärningen i lyckosoppan – det är de som ger livet smak. Om man tittar forskningsmässigt så har goda relationer en stark effekt på vårt mentala mående och vår fysiska hälsa. Relationer och sociala sammanhang ligger i topp. Samt goda gärningar – att göra gott för andra. Med andra ord påverkas vi starkt av relationer – de ökar vårt välbefinnande och chansen att leva långa, friska liv.
Studier som gjorts på vilka faktorer som bidrar till ett längre liv visade att stöttande sociala relationer är bland det absolut viktigaste för att vi ska ha chans att leva längre. Och omvänt, att sakna sociala kontakter i livet är en stor hälsorisk. Lika stor som att röka femton cigaretter om dagen, eller att vara alkoholberoende. Det är mer skadligt än att inte motionera, och dubbelt så farligt som att vara överviktig. Oddsen för överlevnaden är bättre för dem med ett starkare socialt stöd omkring sig – det kan i praktiken innebära flera års ökad livslängd.
Tyvärr är det många som inte känner till vilken stark fysisk och känslomässig påverkan våra sociala relationer har på oss. Förståelsen för hur relationer påverkar oss och vårt välmående är fortfarande relativt nytt. Men relationer behöver sättas på hälsokartan vid sidan om träning, mat och sömn. För tittar man på vad som har störst effekt på vår fysiska hälsa över tid – vilka livsstilsvanor som ger bäst möjlighet att leva ett långt och friskt liv – då är det faktiskt inte den där träningen eller kosthållningen utan att vi omger oss med goda stärkande sammanhang och nära relationer.
Om sociala relationer är stärkande för vår hälsa att de till och med förbättrar chansen till ett längre och friskare liv – hur många relationer behövs? Räcker det med en god vän – eller måste man ha många? Att vara socialt isolerade innebär en risk, men så länge vi har ett nära band klarar vi oss. Men ju fler sociala relationer – desto mindre risk.
Sociala relationer kan vara en stöttande romantisk relation, nära familjerelationer, kollegor, vara en del av ett korplag eller en bokcirkel. Eller att ha grannar. Ju fler sociala roller och sammanhang som vi vistas i och upplever som positiva, desto mer välgörande för den fysiska och mentala hälsan.
Tunna och tjocka band
Det är inte bara nära relationer som räknas. Även ytliga, men återkommande relationer har påverkan på oss. Även om den mesta forskningen kring relationer har gjorts på det som kallas för tjocka band; långsiktiga relationer till familj, släkt, vänner och ibland arbetskamrater. Djupa, intima och ömsesidiga relationer där man trivs i varandras sällskap och vill varandra väl.
Men alla sociala kontakter som vi har i vardagen består ju av innerliga tvåtimmarssamtal med bästa vännen. Det finns även något som kallas tunna band. Tunna band är ytliga men återkommande kontakter som uppstår och upprätthålls i olika vardagliga sammanhang. Dessa sociala band går till främlingar och bekanta, kollegor eller när vi handlar av samma kassörska som vi gjort de senaste fem åren eller personalen på ditt lokala café. De ger en känsla av regelbundenhet, struktur och samhörighet. Tunna band är viktiga för att vi människor ska känna ett sammanhang. Vi är sociala varelser och alla kontakter behöver inte vara intima för att vara viktiga.
De tjocka och tunna banden fyller olika funktioner. Det vanligaste platsen där tunna band uppstår är grannskapet, vi ses återkommande och hejar, men relationen fördjupas inte så ofta. Tunna band kan även uppstå på offentliga träffpunkter som öppna förskolor eller i arbetslivet. På jobb vimlar det av tunna band – vi arbetar tillsammans med andra, men behöver inte veta så mycket om varandras privata liv för att kunna socialisera. Det är ytterst viktigt för oss människor att bli sedda, även om det så blir via ett kort ’hallå’ tvärsöver gatan – det ger en känsla av trygghet. Ju mer vi integrerar med våra tunna band under en dag, desto mer stärks känslan av tillhörighet och känslomässigt välbefinnande.
Det intressanta är att vi gillar de här tunna banden så länge de hålls på rätt nivå av ytlighet. Det är ingen katastrof om ett tunt band bryts, om en granne flyttar eller en vårdgivare byts ut. Vi vill ha det lagom och hålla en viss distans. Inte släppa in varandra för nära och ha friheten att sätta gränser. Det hade varit jobbigt om vi vore bästisar med alla.
Social kontakt är ett grundläggande behov i nivå med mat och sömn, varför vi inte slutar att vara socialt hungriga i en viss ålder. Inte minst är tunna band viktiga för de äldre som tenderar att bli isolerade alldeles för lätt.
I med- och motgång
Att vara en god vän innebär inte bara att finnas i ljusa stunder i livet utan även finnas där i mörka stunder. Den gemenskapen skänker väldigt mycket värme när livet är kantigt och skaver. Vikten av att uppleva ett socialt stöd är avgörande när livet utmanar oss. Att möta påfrestningar i närvaro och välvilja kan dämpa stressen. Viktigt är att de sociala sammanhangen behöver upplevas positiva för att ge de goda effekterna. Känner man att kalendern är överfull av sociala åtaganden som känns mindre lustfyllda, kan relationer bli mer stressande än stärkande.
Fysiska vs digitala möten
Under pandemin har vårt social liv och relationer påverkats – fungerar digitala möten lika bra som de fysiska vad gäller välmående? Man tappar beröringsaspekten – den vi får när vi hälsar genom att ta i hand, kramas eller en klapp på axeln. Lätta beröringar påverkar tilliten i banden mellan människor. Att känna trygghet och tillit när man möter andra människor är starkt kopplat till den fysiska hälsoeffekten. Så ja fysiska möten är att föredra men vi ska inte tänka allt eller inget – att det bara det som gäller. Alla sociala insättningar är bra – från det att man pratar med en främling på gatan, en granne, nära vän, eller träffar någon digitalt. Allting kommer vår hjärna att uppmärksamma och vara lyhörd inför. Just för att vi är så socialt skapta.
